Testosteronets betydelse för hälsan är mindre än allmänt antaget
Testosteron är det viktigaste manliga könshormonet som dock behövs i både mäns och kvinnors kroppar. Detta hormon upptäcktes i början av 1900-talet och har sedan dess kopplats till hälsa, beteende och utseende. Vid kaffebordssamtal har testosteronhalter ofta betraktats som en självklar förklaring till skillnader mellan män och kvinnor.
I sin nyligen genomförda studie ville Taru Tukiainens grupp från Helsingfors universitet undersöka i vilken utsträckning testosteronnivåer under vuxen ålder resulterar i olika egenskaper.
Resultaten visade att genetiska skillnader i mängden testosteron under vuxen ålder påverkade exempelvis hemoglobinnivåer, kvinnors reproduktiva hälsa, hormonrelaterade cancerformer och manlig hårväxt. Även om de observerade sambanden med sjukdomsrisken ofta var tydliga, förklarade variationen i testosteronnivåer inte en betydande del av de studerade sjukdomarna eller egenskaperna.
Dessutom erhöll studien bevis för att testosteronnivån inte är den främsta orsaken, särskilt inte för metabola sjukdomar som typ 2-diabetes, utan snarare återspeglar det allmänna hälsotillståndet.
Biobankerna möjliggjorde det enorma forskningsmaterialet
Gruppen utnyttjade två omfattande biobanksmaterial i sin studie, Storbritanniens biobank och FinnGen-studien, som sammanlagt inkluderade över 625 000 individer.
Först bildade forskningsgruppen med hjälp av Storbritanniens biobanksdata en genetisk risksumma som mycket väl förutsade genomsnittlig testosteronmängd. Därefter undersökte de sambandet mellan denna genetiska profil och olika sjukdomar och egenskaper kopplade till testosteron
- Med hjälp av biobanksdata kunde vi testa om personer med högre genomiskt bestämda testosteronnivåer hade en ökad risk att drabbas av olika sjukdomar. Vi blev själva förvånade över hur få tydliga samband som observerades, säger forskardoktor Jaakko Leinonen, som genomförde studien vid Helsingfors universitets Institutet för molekylärmedicin i Finland, FIMM.
Eftersom testosteron har kopplats till beteende, sökte forskarna även en möjlig koppling till neurologiska och psykiatriska sjukdomar. Även om studien gav indikationer på att hormonella faktorer också påverkar dessa sjukdomar, observerades få statistiskt signifikanta samband.
Den gyllene medelvägen gäller även när det kommer till testosteron
Mängden testosteron i kroppen är en individuell egenskap som i stor utsträckning är bestämd av ärftliga faktorer. Som med hormoner i allmänhet kan dock testosteronnivåerna variera över tid beroende på situation och behov. I den här studien fokuserades på variationen mellan individer när det gäller den genomsnittliga testosteronnivån över en lång tidsperiod.
Allmänt hade högre testosteronnivåer både positiva och negativa effekter på båda könen. Enligt studien hade dock den genetiska variationen som höjde testosteronnivåerna mer negativa effekter på kvinnors hälsa än på mäns hälsa.
- Våra resultat tyder på att även om testosteronet är viktigt både för män och kvinnor, kan högre testosteronnivåer ha positiva effekter särskilt för män. Det är viktigt att notera att detta gäller endast normal biologisk variation. För kvinnor är en högre nivå ofta ogynnsam, särskilt när det gäller reproduktiv hälsa, säger gruppledaren Taru Tukiainen.
Ursprungliga publikationen:
Genetic analyses implicate complex links between adult testosterone levels and health and disease. Jaakko T. Leinonen, Nina Mars, Leevi E. Lehtonen, Ari Ahola-Olli, Sanni Ruotsalainen, Terho Lehtimäki, Mika Kähönen, Olli Raitakari, FinnGen Consortium, Terhi Piltonen, Mark Daly, Tiinamaija Tuomi, Samuli Ripatti, Matti Pirinen, Taru Tukiainen. Communications Medicine 2023. DOI: 10.1038/s43856-022-00226-0
Läs mer:
Understanding the Health Impacts of Your Genetically Determined Testosterone Levels (Nature Portfolio Health Community Blog post by Jaakko Leinonen)
Tilläggsinformation:
Forskardoktor Jaakko Leinonen
Institutet för molekylärmedicin i Finland, (FIMM), HiLIFE, Helsingfors universitet
Gruppledare Taru Tukiainen
tfn. +358-400-911982
Institutet för molekylärmedicin i Finland, (FIMM), HiLIFE, Helsingfors universitet