Genombrott i finländsk forskning: Den genetiska bakgrunden till graviditetsdiabetes avslöjades

I ett projekt lett av forskare från Helsingfors universitet har det gjorts ett genombrott i att identifiera ärftliga riskfaktorer för graviditetsdiabetes. Studien nästan tredubblade antalet genområden kopplade till graviditetsdiabetes.

Graviditetsdiabetes är en vanlig sjukdom under graviditeten och påverkar årligen globalt över 16 miljoner graviditeter. Sjukdomen uttrycker sig genom förhöjda blodsockernivåer hos kvinnor som inte hade diabetes före graviditeten och den har betydande hälsoeffekter både för mödrar och deras barn.

Även om graviditetsdiabetes är en betydande global hälsofråga, har dess orsaker undersökts förvånansvärt lite. Projektet som genomförts av Helsingfors universitet i samarbete med forskare från Massachusetts General Hospital och Broad Institute är den hittills största genetiska studien om graviditetsdiabetes.

Studien, som nyligen publicerats i tidskriften Nature Genetics, baserar sig på det finländska FinnGen-forskningsmaterialet och genomfördes genom att jämföra genetisk information från cirka 12 000 personer som lider av graviditetsdiabetes med uppgifter från över 131 000 kvinnor som varit gravida åtminstone en gång.

Genfynden betonar moderns kropps anpassning till graviditeten 

I studien upptäcktes 13 genregioner som är relaterade till risken för graviditetsdiabetes. Genom avancerade analysmetoder kunde forskarna visa att graviditetsdiabetes påverkas av två olika grupper av genetiska riskfaktorer. En del av riskfaktorerna är gemensamma med typ 2-diabetes, medan andra är relevanta endast för utvecklingen av graviditetsdiabetes.

- Våra resultat tyder på att graviditetsdiabetes har en unik genetisk bakgrund, som delvis skiljer sig från typ 2-diabetes. Detta ifrågasätter tidigare antaganden om gemensamma genetiska utgångspunkter för dessa två sjukdomar, säger Elisabeth Widén, gruppledare vid Institutet för molekylärmedicin i Finland (FIMM) vid Helsingfors universitet.

Resultaten ger viktig tilläggsinformation om de fysiologiska anpassningsmekanismerna i en kvinnas kropp under graviditeten, vilka verkar spela roll för uppkomsten av graviditetsdiabetes.

Baserat på resultaten är särskilt hypotalamus, en del av hjärnan som fungerar som ett gemensamt regleringscentrum för hormoner och nervsystem, av stor betydelse för utvecklingen av graviditetsdiabetes. En del av de nu identifierade riskgenerna för graviditetsdiabetes är aktivt verksamma särskilt i de typer av hjärnceller, som vi vet är väsentliga för anpassningsreaktioner i blodsockerbalans som krävs under graviditeten.

Genom användning av FinnGen kan även genetiska bakgrunder för undersökta kvinnors sjukdomar som tidigare varit otillräckligt utforskade, klargöras 

De uppnådda resultaten utgör en tydlig indikation på vikten av att rikta forskning mot graviditetskomplikationer och andra sjukdomar relaterade till kvinnors reproduktiva hälsa. Dessa sjukdomar, trots sin utbredning, har inte fått den uppmärksamhet de förtjänar. Förutom att främja kvinnors hälsa ökar resultaten förståelsen för störningar i glukosmetabolismen i bredare mening.

– Forskningsmaterial som är baserat på biobanksprover och omfattande hälsoinformation, liknande FinnGen, underlättar genomförandet av omfattande studier om väsentliga sjukdomar inom kvinnors hälsa, där det finns brist på tillräcklig forskningsfinansiering, säger en av studiens ledare, Mark Daly, tidigare chef för FIMM och genetiker vid Massachusetts General Hospital och Broad Institute.

Även om studien främst fokuserade på den finländska befolkningen, har resultaten bredare relevans. De flesta identifierade ärftliga riskfaktorerna är även vanliga på andra håll i världen, vilket ökar generaliserbarheten av resultaten.

– Vi hoppas att de uppnådda forskningsresultaten kommer att bidra till att förändra attityder och tillvägagångssätt inte bara inom forskningen om graviditetsdiabetes utan även inom forskningen om graviditet, så att vi i framtiden kan främja hälsan hos mödrar och deras nyfödda barn, säger Elisabeth Widén.

Ursprungliga publikationen:

Distinct and shared genetic architec­­tures of gestational diabetes mellitus and type 2 diabetes. ​​Amanda Elliott, Raymond K. Walters, Matti Pirinen, Mitja Kurki, Nella Junna, Jacqueline I. Goldstein, Mary Pat Reeve, Harri Siirtola, Susanna M. Lemmelä, Patrick Turley, Elisa Lahtela, Juha Mehtonen, Kadri Reis, Abdelrahman G. Elnahas, Anu Reigo, Priit Palta, Tõnu Esko, Reedik Mägi, Estonian Biobank Research Team, FinnGen, Aarno Palotie, Mark J. Daly and Elisabeth Widén. Nature Genetics 5 Jan 2024, DOI: 10.1038/s41588-023-01607-4

Mer information:

Elisabeth Widén

Institutet för molekylärmedicin i Finland (FIMM), HiLIFE, Helsingfors universitet 

elisabeth.widen@helsinki.fi