Genetisk information kan förbättra screening av tarmcancer
Den ärftliga risken för tarmcancer bör bedömas mer genomgående enligt en studie ledd av Helsingfors universitet. Genom att använda omfattande genetisk information skulle startåldern och frekvensen av screening kunna anpassas efter individuell risk.
Tjock- och ändtarmscancer är en av de vanligaste cancerformerna i Finland, och årligen insjuknar cirka 3000 finländare. Även om ärftlig benägenhet är en av de mest betydande riskfaktorerna för tjocktarmscancer, beaktas för närvarande endast familjehistoria och några specifika genetiska fel i riskevalueringen för utvalda patienter.
Resultaten baserade på omfattande FinnGen-forskningsmaterial och Cancerregistrets statistik visar att de individer vars sjukdomsrisk är tydligt över genomsnittet skulle kunna identifieras mer exakt med hjälp av omfattande genetisk information som täcker hela genomet.
En personlig riskbedömning baserad på ett stort antal genetiska riskfaktorer förutsäger insjuknande
I studien utnyttjades FinnGen-materialet med gen- och hälsodata från över 450 000 personer. Forskarna beräknade för varje deltagare en polygenisk risksumma för tjocktarmscancer, vilken beskriver individens totala genetiska risk att insjukna i sjukdomen. Därefter testades effektiviteten av den polygeniska risksumman genom att jämföra denna individuella genominformation med information om vilka deltagare som hade insjuknat i tjock- eller ändtarmscancer.
Resultaten publicerade i tidskriften British Journal of Cancer visade att den polygeniska risksumman effektivt identifierade personer med hög risk för att insjukna.
Av männen som fick den högsta riskbedömningen insjuknade upp till 16 procent i tjocktarmscancer före 80 års ålder. Motsvarande siffror för genomsnittsbefolkningen är cirka fyra procent och för dem med den lägsta riskbedömningen ungefär två procent. Personer vars polygeniska risksumma var högst insjuknade i tjocktarmscancer nästan fyra gånger oftare än genomsnittsbefolkningen.
– De flesta fall av tjock- och ändtarmscancer diagnostiseras hos personer som inte har en familjehistoria av tarmcancer eller andra kända starka riskfaktorer. Ofta ligger en exceptionellt hög polygen risk bakom risken att insjukna, men dessa individer identifieras inte för närvarande, säger docent Nina Mars från Helsingfors universitet, som ledde studien.
Det vore fördelaktigt att tidigare påbörja screeningen av personer med högre risk att insjukna
Tarmscancerscreening i befolkningen påbörjades i Finland år 2022. I den inledande fasen kallas personer i åldern 60-68 år till screening, och den kommer senare att utvidgas för att inkludera alla i åldern 56-74 år.
Forskningsresultaten tyder på att denna form av icke-selektiv screening skulle kunna förbättras för att förebygga tjocktarmscancer. Enligt resultaten kan det finnas upp till 18 års skillnad i startåldern för screening mellan den lägsta och högsta riskgruppen.
– En lovande tillämpning för den polygeniska risksumman för tjocktarmscancer som vi har producerat skulle vara att använda den för att fastställa den optimala åldern för att påbörja screening baserat på individuell ärftlig risk, säger läkare och doktorand Max Tamlander vid Helsingfors universitets Institutet för molekylärmedicin i Finland (FIMM), som genomförde studien.
Enligt forskarna kan den polygeniska risksumman även vara ett användbart verktyg vid bedömning av risken för tjocktarmscancer efter koloskopi, om inga tumörer har hittats under undersökningen. På detta sätt skulle man kunna identifiera de högriskpersoner som eventuellt skulle ha nytta av tidigare koloskopisk uppföljning.
– Att hitta lösningar för att förbättra upptäckten av tjocktarmscancer i ett tidigt skede är viktigt, eftersom tjocktarmscancer har blivit allt vanligare både i Finland och globalt, fortsätter Mars.
Ursprungliga publikationen:
Genome-wide polygenic risk scores for colorectal cancer have implications for risk-based screening. Max Tamlander, Bradley Jermy, Toni T. Seppälä, Martti Färkkilä, Elisabeth Widén, Samuli Ripatti, Nina Mars. British Journal of Cancer (2024), https://doi.org/10.1038/s41416-023-02536-z
Tilläggsinformation:
Dosentti Nina Mars
Institutet för molekylärmedicin i Finland FIMM, HiLIFE, Helsingfors universitet
E-post: nina.mars@helsinki.fi
tfn: +358 40 567 0826 (Sari Kivikko)