Den genetiska bakgrunden för åderbråck har klarnat
Av de identifierade genvarianterna var över hälften (29) nya observationer, vilket innebär att de inte tidigare hade kopplats till åderbråck. Bland de nya upptäckterna fanns även medicinskt särskilt intressanta iakttagelser.
Åderbråck är vanligtvis ett uttryck för venös insufficiens och förekommer oftast på underbenen och vaden. Upp till 30 % av kvinnor lider av det någon gång under sitt liv.
Det främsta syftet med den nyligen publicerade studien var att få ytterligare information om de biologiska mekanismerna som leder till åderbråck med hjälp av genomsökningsmetoder. Resultaten, publicerade av forskare från Helsingfors universitet i tidskriften Communications Biology, baseras på över 218 000 finländares biobanksprov i FinnGen-materialet.
De för finländare typiska skydds- och riskfaktorerna hjälper till att förstå sjukdomens biologiska bakgrund
Som en särskilt intressant iakttagelse ansåg forskarna den genvariant som skyddar mot åderbråck, som hittades i GJD3-genen och som i Finland är nästan 70 gånger vanligare än i resten av världen.
GJD3-genen tillhör den så kallade connexin-genfamiljen. Connexiner bildar kanalförbindelser mellan celler, vilket möjliggör att små metaboliter och joner kan röra sig mellan cellerna. Den identifierade genmutationen påverkar den normala strukturen och funktionen hos denna connexin.
– Personer som bar på denna genvariant hade ungefär 38 % lägre risk att få åderbråck än genomsnittsbefolkningen. Det finns flera typer av kanalförbindelser, och många av dem är involverade i blodkoagulation. Den strukturella förändringen i kanalfölbindelser orsakad av GJD3-genvarianten kan vara bakomliggande orsaken till den skyddande effekten, säger doktorand Pyry Helkkula från Helsingfors universitets Institutet för molekylärmedicin i Finland FIMM, som genomförde studien.
En annan betydande upptäckt i den finska befolkningen gjordes i TGF-beta-genen, som påverkar tillväxt och specialisering av celler. En genvariant som stör den normala funktionen av denna gen upptäcktes fördubbla risken för åderbråck. Utifrån tidigare forskning antas det att TGF-beta påverkar ytan av glatta muskelceller i blodkärlen och därigenom bidrar till åderbråckstendensen.
Åderbråck är betydligt vanligare hos kvinnor än hos män. En del av de nu identifierade riskfaktorerna kan delvis förklara detta fenomen. De flesta av de genetiska riskfaktorerna som upptäckts i studien var dock gemensamma för båda könen.
Den nya kunskapen om sjukdomsmekanismer kan hjälpa till att identifiera molekyler som forskning om utveckling av behandlingsmetoder bör fokusera på. När det gäller utvecklingen av nya läkemedel är genvarianter som minskar sjukdomsrisken särskilt intressanta.
– Våra resultat visade också att GJD3-varianten inte ökade risken för någon annan sjukdom. Av den anledningen verkar den vara en mycket lovande måltavla för utvecklingen av nya läkemedel för behandling av åderbråck, säger Taru Tukiainen, gruppledaren för studien från FIMM.
Ursprungliga publikationen:
Genome-wide association study of varicose veins identifies a protective missense variant in GJD3 enriched in the Finnish population. Pyry Helkkula, Shabbeer Hassan, Elmo Saarentaus et al. Communications Biology (2023), DOI: 10.1038/s42003-022-04285-w
Läs mer:
Pyry Helkkulas blogtext på engelska på sidan Nature Portfolio Health Community
Tillägsuppgifter:
Gruppledare Taru Tukiainen
Institutet för molekylärmedicin i Finland (FIMM), HiLIFE, Helsingfors universitet
tfn. 0400-911982