Den ärftliga benägenheten till bättre muskelstyrka kan skydda mot sjukdomar

En studie utförd vid Fakulteten för idrott och hälsovetenskap vid Jyväskylä universitet visade att en genetisk benägenhet för högre muskelstyrka förutspår en längre livslängd och en lägre risk för att utveckla vanliga sjukdomar. Detta är hittills den mest omfattande internationella studien om ärftlig muskelstyrka och dess relation till morbiditet. Genom- och hälsodata från över 340 000 finländare användes i forskningen.
En kvinna och en man som gör träning med kettlebell
Foto: Freepik.com

Nyhetens ursprungliga källa: Jyväskylä universitet 

Muskelstyrka, särskilt handgreppsstyrka, kan indikera en individs fysiologiska resurser för att skydda sig mot åldersrelaterade sjukdomar och funktionshinder, samt deras förmåga att hantera dem. Åldersrelaterad förlust av muskelstyrka är individuell och påverkas inte bara av livsstil utan också av genetik.

Studien visade att individer med en genetisk benägenhet för högre muskelstyrka har lägre risk för vanliga icke-smittsamma sjukdomar och förtida dödlighet. Den förutsåg emellertid inte bättre överlevnad efter akuta negativa hälsohändelser jämfört med tiden före sjukdomsuppkomsten. Bättre ärftlig muskelstyrka förutsade emellertid inte bättre överlevnad efter akuta sjukdomar.

– Det verkar som att en genetisk benägenhet för högre muskelstyrka reflekterar mer över en individs inbyggda förmåga att motstå och skydda sig mot patologiska förändringar som inträffar under åldrandet än förmågan att återhämta sig efter allvarliga motgångar, säger doktorand Päivi Herranen från Fakulteten för idrott och hälsovetenskap. 

Studien utnyttjade unik populationsdata 

Muskelstyrka är en multifaktoriell egenskap påverkad av livsstil och miljöfaktorer men också av många genetiska varianter, var och en med en mycket liten effekt på muskelstyrkan. I denna studie definierades den genetiska benägenheten för muskelstyrka genom att konstruera en polygenisk poäng för muskelstyrka, som summerar effekterna av hundratusentals genetiska varianter till en enda poäng. 

Den polygena summan gör det möjligt att jämföra deltagare med en exceptionellt hög eller låg genetisk benägenhet för muskelstyrka och att undersöka samband med ärftlig muskelstyrka och andra fenotyper, i detta fall vanliga sjukdomar. 

– I den här studien kunde vi utnyttja både genetisk och hälsodata från över 340 000 finländska män och kvinnor, förklarar Herranen.

– Enligt vår kännedom är detta den första studien som undersöker sambandet mellan en genetisk benägenhet för muskelstyrka och olika sjukdomar i denna skala.

Ytterligare forskning om livsstilens effekter behövs fortfarande 

Information om den genetiska benägenheten för muskelstyrka kan användas tillsammans med traditionell riskbedömning för att identifiera individer som är särskilt högrisk för vanliga sjukdomar och hälsoproblem. Det behövs dock ytterligare forskning om ämnet.

– Baserat på dessa resultat kan vi inte säga hur livsstilsfaktorer, såsom fysisk aktivitet, modifierar en individs inbyggda förmåga att motstå sjukdomar och om deras påverkan på hälsan skiljer sig mellan individer på grund av genetik, noterar Herranen.

Studien utnyttjade det internationellt unika FinnGen-datasetet, sammanställt genom samarbete mellan finländska biobanker. Datamängden bestod av 342 443 finländare som hade gett sitt samtycke och lämnat ett biobanksprov. Deltagarna var mellan 40 och 108 år gamla, och 53 % av dem var kvinnor. De diagnoser som valts för studien baserades på de främsta dödsorsakerna och de mest signifikanta icke-smittsamma sjukdomarna i Finland. De utvalda diagnoserna inkluderade de vanligaste kardiometabola och lungsjukdomarna, muskuloskeletala och bindvävssjukdomarna, fall och frakturer, psykisk hälsa och kognitiva störningar, cancer, samt total dödlighet och dödlighet till följd av hjärt- och kärlsjukdomar. 

Studien är den andra publikationen av Päivi Herranens doktorsavhandling, som undersöker hur genetik och miljöfaktorer påverkar biologiskt åldrande, särskilt försvagningen av muskelstyrka och funktionskapacitet med åldern. Forskningen är en del av GenActive-projektet, finansierat av Finlands Akademi samt Juho Vainios och Päivikki och Sakari Sohlbergs stiftelser. Projektet leds av biträdande professor och akademi forskningsledare Elina Sillanpää. Forskningen genomfördes i samarbete med Gerontologiska forskningscentret (GEREC), Institutet för molekylärmedicin i Finland (FIMM) och forskningsprojektet FinnGen.

 

Ursprungliga artikeln: 

Herranen, P., Koivunen, K., Palviainen, T., FinnGen, Kujala, UM., Ripatti, S., Kaprio, J. & Sillanpää, E. (2024). Genome-wide polygenic score for muscle strength predicts risk for common diseases and lifespan: a prospective cohort study. The Journals of Gerontology Series A glae064, https://doi.org/10.1093/gerona/glae064