Gener påverkar också vår infektionskänslighet

Det finns stora individuella skillnader i benägenheten att drabbas av luftvägsinfektioner, som till exempel akuta öron-, näs- och halsinfektioner orsakade av virus. Dessa sjukdomar utgör en betydande orsak till sjuklighet och sjukfrånvaro, och covid-19-pandemin är ett relevant exempel på detta.

Kroppens försvarssystem står ständigt inför sjukdomsorsakande ämnen på ytvävnaderna i övre luftvägarna, det vill säga näshålan, munnen och svalget, som det bör känna igen och förstöra för att undvika sjukdom.Faktorerna som påverkar effektiviteten hos denna försvarsmekanism är inte helt kända. Tidigare forskning har dock gett indikationer på att ärftliga faktorer har betydelse för individuell predisposition för sjukdom.

En omfattande genetisk studie genomförd i samarbete mellan Helsingfors universitet, HUS Helsingfors universitetssjukhus och Broad-institutet bekräftar denna uppfattning och ökar avsevärt vår förståelse för de genetiska riskfaktorerna som påverkar känsligheten för infektioner i övre luftvägarna.

Genom att använda forskningsmaterialet från FinnGen med över 260 000 deltagare lyckades forskargruppen identifiera över 40 genetiska områden som ökar riskerna för sjukdomar i övre luftvägarna, varav 14 var tidigare okända. Särskilt betonades gener relaterade till så kallad typ 2-inflammation i resultaten. Bevis för observationen erhölls genom att använda material från Storbritanniens biobank.

Betoningen av gener relaterade till typ 2-inflammation är viktig eftersom biologiska läkemedelsbehandlingar har utvecklats för denna inflammationstyp. Typ 2-inflammation är förknippad med en hög nivå av eosinofila vita blodkroppar och förekommer i vissa astmatyper samt nästan alla långvariga bihåleinflammationer i västländer, enligt öron-, näs- och halsspecialisten Sanna Toppila-Salmi från HUS, som ansvarade för den kliniska delen av studien.

Inflammatoriska sjukdomar delar gemensamma predisponerande faktorer

Nästa steg för forskarna var att undersöka om de identifierade genetiska riskfaktorerna predisponerar för flera olika inflammatoriska sjukdomar eller om de främst är kopplade till en specifik sjukdom.

Resultaten visade att det fanns överraskande många gemensamma genetiska faktorer bakom skenbart helt olika sjukdomstillstånd, som halsfluss och tandinfektioner eller näspolyper och astma.

– Särskilt intressant var att observera hur brett delad genetisk sårbarhet sågs även med inflammationer utanför övre luftvägarna. Till exempel korrelerar genetiska variationer som predisponerar för återkommande halsfluss tydligt även med akuta inflammationer i tarmen och öroninflammationer, säger doktor Elmo Saarentaus som genomförde studien vid Helsingfors universitets Institutet för molekylärmedicin i Finland, FIMM.

Genom att undersöka mekanismen för delad ärftlig sårbarhet kan gemensamma faktorer hittas mellan sjukdomstillstånd som annars verkar vara olika. Med liknande fynd har man tidigare kunnat påvisa likheter mellan till exempel inflammatoriska tarmsjukdomar och mellan schizofreni och bipolär sjukdom.

– Även om de slutliga mekanismerna och miljömässiga riskfaktorerna för dessa sjukdomar kan vara ganska olika, kan ärftlighet delvis överlappa. På så sätt kan gemensamma mekanismer observeras – som nu med typ 2-inflammation – där riktade behandlingsmetoder möjligen kan vara fördelaktiga i flera sjukdomsgrupper, fortsätter Elmo Saarentaus.

Resultaten möjliggjorde det också att skilja ut genvarianter som är karakteristiska för olika sjukdomstillstånd. I återkommande halsfluss visade olika former av gener som är viktiga för aktivering av TNF-receptor 2 sig vara betydelsefulla, vilket understryker immunsystemets betydelse vid halsinfektioner.

Resultaten kan i framtiden ha betydelse för vårdspraxis. Särskilt från bakgrunden av näs- och bihåleinflammationer samt astma fanns många gemensamma predispositionsfaktorer, vilket kan tillämpas i utvecklingen av nya behandlingsmetoder, bedömning av prognoser och utformning av precisionsbehandlingar.

Resultaten publicerades i tidskriften Nature Communications.

Ursprungliga publikationen:

Inflammatory and infectious upper respiratory diseases associate with 41 genomic loci and type 2 inflammation. Saarentaus E., Karjalainen J., Rämö J. et al. Nature Communications (2023), DOI: DOI:10.1038/s41467-022-33626-w

Tillägsuppgifter:

Elmo Saarentaus

Forskardoktor, Institutet för molekylärmedicin i Finland FIMM, HiLIFE, Helsingfors universitet

s-posti: elmo.saarentaus@helsinki.fi

Sanna Toppila-Salmi

Specialläkare, öron-, näs- och halssjukdomar, ögonsjukdomar, HUS

e-post: sanna.salmi@helsinki.fi