Gener förklarar sambandet mellan födelsevikt och sjuklighet i vuxen ålder
Förhållandet mellan födelsevikt och sjukdomar i vuxen ålder har studerats mycket. Enligt de flesta studier har personer som föds med låg födelsevikt ökad risk att utveckla högt blodtryck och hjärtsjukdomar som vuxna.
Den biologiska orsaken till fenomenet har debatterats i årtionden, men det finns inget säkert forskningsbevis för det. Enligt en populär teori, påverkar bristfällig näringsintag under graviditeten fostrets metabolism och reglerar den för maximal energieffektivitet. Detta i sin tur under perioder av överflödigt näringsintag ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
Enligt de senaste resultaten från forskargruppen ledd av akademiforskaren Taru Tukiainen är det delvis gemensamma riskgener mellan mödrar och barn som ligger bakom fenomenet.
Forskarna upptäckte att de ärftliga faktorer hos modern som påverkar fostrets tillväxt har en effekt på barnets senare risk för hjärtsjukdomar oberoende av födelsevikt. Det verkar som att dessa gener endast påverkar risken för sjukdom när barnet ärver dem.
– Vissa av moderns gener påverkar barnets tillväxtförhållanden i livmodern och därmed barnets födelsevikt. Barnet ärver den andra kopian av dessa, liksom alla andra gener, från sin mor, säger forskardoktor Jaakko Leinonen från Institutet för molekylärmedicin i Finland (FIMM) vid Helsingfors universitet.
– När vi undersökte dessa samma gener och deras påverkan på barnens sjuklighet senare i livet, fann vi att små förändringar i barnets tillväxt innan födseln som beror på modern troligen inte har någon stor effekt på barnets risk att bli sjuk som vuxen. Istället verkar det som att barnets egna gener har en betydligt större roll i att bestämma barnets framtida hälsorisker.
Till forskningen behövdes genetisk information från både mödrar och barn
De nya forskningsresultaten uppnåddes genom att granska både mödrarnas och deras vuxna barns genetiska information. Resultaten är baserade på över 36 000 sådana moder-barn-par, som alla är en del av det omfattande finländska FinnGen-materialet.
Enligt forskarna har tidigare genetiska studier delvis gett olika resultat eftersom de inte har kunnat skilja mellan moders och barns genetiska effekter från varandra.
–Vår forskningsmetod, där vi samtidigt utnyttjar både mödrars och deras barns genetiska information, har visat sig vara ett mycket effektivt sätt att undersöka hur moderns hälsa och fostrets förhållanden i livmodern kan påverka barnets hälsa, säger Taru Tukiainen, som ledde studien.
Det är den hittills mest omfattande studien som har undersökt detta ämne. Mer forskning behövs för att fastställa hur betydande undernäring vid födseln eller andra signifikanta förändringar i födelsevikten påverkar risken för sjukdomar i vuxen ålder.
– Vi kan vara stolta över att vi här i Finland har lyckats producera en globalt sett unik forskningsdatabas som FinnGen som gör det möjligt för oss att hitta svar på forskningsfrågor som tidigare inte kunnat besvaras, konstaterar Taru Tukiainen.
Ursprungliga artikeln:
Disentangling the link between maternal influences on birth weight and disease risk in 36,211 genotyped mother-child pairs. Jaakko T. Leinonen, FinnGen, Matti Pirinen, Taru Tukiainen. Commun Biol 7, 175 (2024). https://doi.org/10.1038/s42003-024-05872-9
Mer information:
Forskardoktor Jaakko Leinonen
FIMM, Helsingfors universitet
Akademiforskare Taru Tukiainen
FIMM, Helsingfors universitet