Autoimmunreaktion ökar risken för minnessjukdomar

En finskdriven forskargrupp har identifierat flera nya riskfaktorer för minnessjukdomar. I studien erhölls starkt bevis för betydelsen av sjukdomsmekanismer relaterade till autoimmunitet i utvecklingen av demens.

""
Image Mostphotos

Resultaten avslöjade flera nya biomarkörer, det vill säga biologiska faktorer, som är kopplade till minnessjukdomar såsom Alzheimers sjukdom. Särskilt autoimmunitet, det vill säga kroppens immunförsvarsreaktion riktad mot sina egna vävnader, visade sig vara en viktig riskmekanism för demenssjukdomar.

I centrum av demensforskningen har sjukdomsprocesserna relaterade till amyloid- och tau-proteiner varit i fokus i årtionden, men trots läkemedel som riktas mot dessa har det inte lyckats förbättra eller förebygga demens. Detta har inspirerat forskare att också söka efter andra sjukdomsmekanismer som ökar risken för demens.

Betydelsen av immunförsvaret har tidigare antytts i forskningen genom sambandet som har påvisats mellan demens och kroniska inflammatoriska sjukdomar.

I den nyligen publicerade studien undersökte forskarna betydligt bredare sambandet mellan immunsystemet och demens i flera olika forskningsmaterial och många olika sätt. I studien utnyttjades bland annat genetisk information, biomarkörer från blodprov samt sjukdoms-, dödsorsaks- och läkemedelsregister.

– Våra resultat tillför mycket efterlängtad ny information om mekanismerna bakom demens. Vår tvärvetenskapliga metod möjliggjorde att hitta sambandet mellan autoimmunmekanismer och demens, säger läkaren som genomförde studien, biträdande professor Joni Lindbohm vid Broad Institute of MIT and Harvard och Helsingfors universitet.

Potentiellt nytt läkemedelsmål för alzheimers sjukdom

Stöd för betydelsen av autoimmunitet erhölls från den finska FinnGen-forskningsdatan, där resultaten av analysen av läkemedelsinformation visade sig särskilt intressanta. Enligt dem kan användningen av antiinflammatoriskt läkemedel metotrexat, som används i behandlingen av reumatiska sjukdomar, skydda mot Alzheimers sjukdom, särskilt hos personer som har en genetisk riskfaktor för Alzheimer's, APOE e4-allelen."

Enligt våra resultat kan autoimmunmekanismer där kroppens egna celler attackerar hjärnceller vara en lovande läkemedelsmål för förebyggande av Alzheimers sjukdom. Autoimmunmekanismer kan behandlas med redan existerande läkemedel, men den praktiska nyttan av dessa för behandling av minnessjukdomar måste fortfarande bekräftas genom randomiserade studier, säger professor Mika Kivimäki, som ansvarade för studien vid Helsingfors universitet. Han är även ledare för den brittiska Whitehall II-studien vid University College London.

Alzheimers sjukdom utvecklas långsamt, och därför krävs långsiktiga uppföljningsstudier för att undersöka sjukdomsmekanismer.

– Dessa upptäckter som förenar autoimmunmekanismer och Alzheimer's sjukdom var möjliga eftersom de omfattande genetiska fynden som påverkar blodets proteinnivåer i Whitehall II-studien kunde kopplas samman med sjukdomsincidensdata från FinnGen. Samarbetet var styrkan i denna studie", konstaterar en av forskningsansvariga, professor Samuli Ripatti vid Helsingfors universitet.

Studiens resultat har nyligen publicerats i tidskriften Nature Aging och belönats vid en ledande genetikkonferens i Los Angeles.

Ursprungliga publikationen: 

Immune system-wide Mendelian randomization and triangulation analyses support autoimmunity as a modifiable component in dementia-causing diseases. Joni V. Lindbohm, Nina Mars, Pyry N. Sipilä, Archana Singh-Manoux, Heiko Runz, FinnGen, Gill Livingston, Sudha Seshadri, Ramnik Xavier, Aroon D. Hingorani, Samuli Ripatti, Mika Kivimäki. Nat Aging 2, 956–972 (2022). DOI: 10.1038/s43587-022-00293-x